BRRRRRRRR.......

Så omtumlande allt kan bli. Just nu känner jag mig som receptet till en engelsk julkaka!!!
Om vi tar allt utifrån och in:
Längst borta är mormor. Jag vill besöka henne men det är inte så enkelt som det låter då man tar orden ur munnen. Mormor som nu hunnit fylla 96, finns på ett äldreboende i sin hemstad och jag vet att ett av hennes drömsenarier är när någon hälsar på. Hon har aldrig velat resa bort, ifall någon kommer...
Jag har några vänner i hennes närhet som jag också skulle vilja besöka - KRAMA!
I stora staden finns några som jag ofta tänker på. En liten/stor kille som jag skulle vilja lära känna mer och få uppleva tid med. Undrar när den kommer, tiden alltså? Pojken hinner säkert växa upp till yngling eller man bara man knäpper med fingrarna. Hans föräldrar är mig också väldigt kära. Jag önskar att saker och ting kunde vara annorlunda. Här finner jag att INTERNET är en god vän, surrogatvän!
Här har vi det kallt just nu. Hela södra Sverige är ett köldhål! Imorse var det +17 inne och -22 ute!!!! Hurra att det inte var tvärtom.
Pojkarna mina, har haft ett helt lov utan att dela det med mig. Konstigt! Vi kunde få hit 2/3 ölmstadsbor på ett trevligt restaurangbesök trots allt.
Stugan har heller inte fått något besök. Råttorna får härja fritt, eller?
Visserligen har jullovet innehållit viss gemenskap med vissa: Hammarbyhöjdens PK (pensionärsklubb), Rosells FK (familjeklubb) och DEGF ( De ensamma gubbarnas förening). Kul att dela glädje med några som behöver lite uppmuntran. Jag med!
Fotleden är ett mysterium - kanske?! Jag hatar den! Varannan dag fungerar det bra sedan går det runt, runt i en ond cirkel. Smärtor svullnad osv...
Jag önskar att det kunde vara bättre på jobbet. Min roll är så oklar. Jag vill kunna vara behövd och ta ansvar på ett annat sätt. Men det har varit svårt att komma till kärnan. Jag ser att det som drabbades mig i början av 90-talet finns med som en osynlig skugga. Kanske jag behöver gå i terapi. Det kändes betydligt bättre idag, efter att jag berättat delar om min "hemlighet" för två av mina arbetskamrater.
Men jag vill också att de ska veta att om jag får chansen, ska jag ge alla inblandade möjlighet att få växa och må bra, utvecklas och glädjas av tillvaron.
Jag vill finnas till hands för att ge stöd och hjälp i det som jag är bra på!