Därefter åkte jag hem, tog med mig kameran och kom exakt i tid till Ralingsås. Där började niornas avslutning och detta kan faktiskt sägas med ett ord på m, också: MAGNIFIKT! Då alla tågat ut fick jag chansen att krama om alla, både arbetskamrater och elever. Men Jessica var inte där och inte Marcus... Är det någon som vet var han är. Jag såg Lollos Noel och jag såg Martina med sin Noel, som jag pratade lite med. Jag pratade med några flera. Det var så roligt att bara känna igen, känna in...
Men Victor, älsklingen - du vet väl att vi är vänner för alltid!
Nu ska jag åka till MJ på ett tvåtimmarspass.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar