Fortfarande 1 april

Hur ser det ut inne i huvudet, i tankarna på en galen människa?
Ja, det beror väl på galenskapens sort, kan jag tro. Det finns väl där som på alla andra ställen en massa gömställen innan man hittar det man vill ha tag på.
Jag har gjort en galen handling och jag letar nu efter varifrån impulsen startade. Och jag har funnit en skälig misstanke. Impulserna kommer från en bok som närt mina hjärnceller de senaste dagarna; Uppdrag skyddsängel av Arto Paasilinna. Döden har liksom fått liv och spelar livet sina spratt. Jag har kommit på mig själv i det ostabila tillstånd jag befinner mig i att saker och ting har tappat sin djupare mening. I princip skulle vad som helst kunna ske med mig utan att jag reagerade nämnvärt med känslor. Jag har tappat kontrollen fullständigt om detta, inte minst blev det en sanning med det som hände igår och följderna idag. Utan omsvep kan jag säga att, jag kommer inte att arbeta en endaste dag till mer på mitt nuvarande jobb, Jag klarar inte av det! Pressen som kom från andra blev för stor och vissa personer spred skräck i mig som om de vore monster. Jag får muntorrhet och hjärtklappning bara jag tänker på deras namn. Genast kommer det fram bilder som rusar runt i mitt huvud, Blundar jag är de där!
Ja, jag håller på att bli galen. Första delen av förståndet har gett sig av, nu måste jag ge akt på att inte resten ger sig iväg...
Håll tummarna på att det verkar och att jag kan få tillbaka det som just nu är på rymmen.