Idag är det den sista dagen med alla är samlade på jobbet. Det blev helt tokigt, för min del. De ville göra det lite trevligt vid fikat. Jag fixade inte det. Jag känner att mina krafter är helt slut. Är det vitaminbrist? Hormoner? Varför kan kan inte vara glad och stolt nu ?! BläääääääMen nej, jag vill inte ha det som innan. Rektorn kanske tror att jag ångrar mig...
Hade jag varit i balans och funkat hade jag kanske väntat till ett bättre valt tillfälle.
Det är tungt att vara min person just nu, mycket tungt.
Tack Barbro och Annika för att ni gav mig lite av er tid idag. Tack för fikat.
Innan jag gick hem, blev jag kallad in till rektorn. Han tycker naturligtvis att jag är pinsam, men han är en del av problemet. Säger och lovar ta itu med saker som inte blir av. Chefen över slår ifrån sig och säger sig vara helt utan ansvar. Jo, jag har ju mejlat honom också...
När jag tog upp saken så var det att min "hälsas vacklande" kanske startade med att jag ofrivilligt fick gå ner i tjänst en period. Att lönesättningen kanske inte var helt OK och att den skulle ses över. Detta var helt klart starten till den s k inre stressen som kan ha gett mig mina nuvarande problem. Då säger min käre rektor:
Tjänsten är utannonserad som ett vikariat till jullovet. Därefter kanske det finns någon i kommunen som går utbildning som kan ta över. Och någon förändrad lönebild kan jag inte vänta mig - jag har ju hoppat av! Se där var de snabba!!! Tack för det.
Sedan tog jag bilen och åkte hem. Rastade hundar och åkte till Jönköping. Conny och Veera skulle befinna sig på A6. Jag ville inhandla några saker på IKEA. Det fanns inte, det jag ville ha. Det blev ramar till bilderna jag köpte på museet istället. PÅ vägen hem hade vi problem med bilen och väl hemma fick Conny reparera den. Veera och jag promenerade till stationen och hämtade cyklarna som vi tog oss hem på via en lång, lång omväg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar